Biobränslen vår största energikälla

Biobränslena har blivit Sveriges största energikälla. Av den energi vi använder kommer 32 procent från biobränslen, en större andel än den som kommer från olja (30 procent), vattenkraft (15 procent) och kärnkraft (12 procent). 

Huvuddelen av den bioenergi vi använder i Sverige kommer från skogen. Av de cirka 131 TWh bioenergi som används i Sverige (2010) kommer nästan 85 procent från skog och skogsindustri. Jordbruket bidrar med cirka 1,5 TWh.

 

 

 

 

Fem kategorier biobränslen

Biobränslen brukar delas in i fem undergrupper utifrån råvarans ursprung. Två av undergrupperna har sitt ursprung i skogen.

  • Trädbränslen. Här ingår rester från avverkningen, grenar och toppar som vanligen kallas grot. Som trädbränslen räknas också restprodukter från såg- och massaindustrin som spån och bark samt träavfall som rivningsvirke och pallar.
  • Avlutar. Vid framställning av pappersmassa kokas träflisen i lut. Kvar i den använda luten blir organiska föreningar som kan brännas. Luten kan också förgasas för framställning av drivmedel.

Jordbruket bidrar med både energigrödor och restprodukter:

  • Åkerbränslen. Hit räknas till exempel halm, salix och energigräs för eldning; spannmål och oljeväxter av vilka man kan tillverka drivmedel samt vall och andra växter som kan rötas till biogas.
  • Torvbränslen från mossar och kärr. I Sverige räknas torv som långsamt förnybart.
  • Biobränslen från avfall. Sorterat organiskt avfall eldas för produktion av värme och el i avfallförbränningsanläggningar. Avfallet kan också rötas till biogas. Även rötgas från reningsverk och deponigas räknas hit.

Nästan koldioxidneutralt

När man eldar bränslen, fossila såväl som förnybara, frigörs bland annat kol i form av koldioxid, som bidrar till uppvärmningen av jorden — den så kallade växthuseffekten.

Detta utsläpp av kol kan dock kompenseras när det gäller biobränslen om återväxten av ny växtlighet är lika stor som uttaget.

Biobränslen sägs ofta vara koldioxidneutrala, av två skäl:

  • Den koldioxid som släpps ut i atmosfären vid förbränning tas upp igen av nya växter i form av kol.
  • Om biomassan inte bränns upp kommer växterna ändå förr eller senare att dö. När de bryts ner frigörs i princip lika mycket kol som vid förbränning.

I teorin är alltså biobränslen koldioxidneutrala. De bidrar inte till växthuseffekten om det råder balans mellan tillväxt och förbränning. Fossila bränslen som kol, naturgas och olja är däremot inte koldioxidneutrala.

Men riktigt så enkelt är det inte. Produktion, transport och användning av biobränslen innebär aktivitet som släpper ut växthusgaser. Genom att göra en systemanalys kan man beräkna hur stora mängder växthusgaser ett visst bränsle ger upphov till. Sådana analyser visar att de flesta biobränslekedjor innebär ett utsläpp av växthusgaser. Men biobränslen ger ändå väsentligt mycket mindre utsläpp än fossila bränslen.

Ökad användning av bioenergi är viktigt om vi ska minska våra utsläpp av koldioxid och därmed vår påverkan på klimatet.

Bioenergi – en begränsad resurs

Fortfarande finns gott om biomassa, både i skogs- och lantbruk, som inte tas tillvara. Det innebär att produktionen av bioenergi kan öka betydligt.

Samtidigt ökar den globala efterfrågan på biobränsle. Intresset har bland annat lett till exploatering av urskogar för att öka odlingsarealen.

Många befarar en framtida konflikt när de industrialiserade länderna är villiga att betala mer för biodrivmedel än vad utvecklingsländerna kan betala för livsmedel. En ökad efterfrågan på bioenergi innebär alltså en risk för att energigrödorna kommer att konkurrera med livsmedelsproduktionen.

Källa: Energimyndigheten

 

Energi

1 TWh motsvarar Sveriges energianvändning under ett dygn.

 
 
 
 
 

Vanliga biobränslen i Sverige

  • Trädbränslen (oförädlade som bark, spån, returträ, grot och energiskog; förädlade som pellets, briketter och pulver)
  • Returlutar och tallbeckolja (mellan- och biprodukter vid kemisk massatillverkning)
  • Spannmål, energigräs och halm (biobränslen från jordbruket)
  • Torv
  • Brännbart avfall (från industrier, hushåll m.m.)
  • Etanol (i ren form till industrin och som inblandning i 95-oktanig bensin samt som huvudingrediens i fordonsbränslena E85 och ED95)
  • FAME, samlingsnamn för fettsyrametylestrar, varav fordonsbränslet RME (rapsmetylester) är vanligast
  • Biogas

Se även

Växtkraft - från åker till energi
Filmen ger en kort introduktion till energigrödorna hampa, salix, rörflen och halm.

 

 

 
 

Om biobränsle på Energikunskap.se

FN:s klimatpanel IPCC

LRF:s energiscenario 

Oljekommissionens rapport 


Lästips

Bioenergi - ett alternativ som håller
Faktablad från Svebio