Användning av biobränslen
Biobränslen kan användas för att ge värme, el och drivmedel.
Värme
Hälften av Sveriges bostäder värms enligt Svenska Bioenergiföreningen numera med biobränslen, i liten eller stor skala. När det gäller uppvärmning i lite större skala, via när- och fjärrvärmeanläggningar, har värmeproduktion med biobränslen enligt LRF ökat från 2 till 30 TWh på bara 20 år, och därmed ersatt nästan hela användningen av olja och kol. Den största delen av biobränslena kommer från skog, torv och avfall – endast en mindre del från jordbruksgrödor.
El
En stor del av elektriciteten produceras i så kallade kraftvärmeverk, som förutom el ger värme som ”biprodukt”. Under år 2004 utvanns cirka 13 TWh el från biobränslen. Av den energin svarade kraftvärmeverk i fjärrvärmenätet för 6 TWh.
Både värme och el kan utvinnas genom förbränning av biogas, som fås när organiskt material rötas. De största mängderna biogas framställs när avloppsslam rötas vid kommunala reningsverk. Biogas framställs också i stora anläggningar där avfall, gödsel och vallgröda rötas tillsammans, och kan också framställas på gårdsnivå.
Drivmedel
Renad och komprimerad biogas kan användas som fordonsbränsle, och är ett av de tre biodrivmedel som används mest i Sverige. År 2007 fanns ett 80-tal tankställen för fordonsgas i Sverige och mer än 13 500 fordon beräknades då drivas med gas. Under 2006 såldes 44 miljoner normalkubikmeter fordonsgas i Sverige. Andelen biogas i fordonsgasen var 54 %. Resten utgörs av naturgas.
Det vanligaste biodrivmedlet i Sverige är etanol. Cirka 0,5 miljoner ton av den svenska spannmålsskörden används för framställning av etanol. År 2008 finns drygt 900 tankställen för E85 (85 procentig etanol) i Sverige.
I Sverige finns också ett 10-tal tankställen för RME, rapsmetylester, som ingår i gruppen biodiesel.
Förgasning av biomassa är ytterligare ett sätt att producera förnyelsebara drivmedel i form av till exempel dimetyleter, metanol, syntetdiesel eller vätgas. Några kommersiella anläggningar för framställning av dessa drivmedel finns ännu inte.
|
kWh mått för energi
1 kWh = 3 600 kJ (kiloJoule)
1 MWh = 1 000 kWh
1 GWh = 1 000 MWh
1 TWh = 1 000 GWh
|
Se även
Energiläget 2009
Energiläget sammanställs av Energimyndigheten och ger en överblick över användning och tillförsel av energi, aktuell energipolitik och en internationell utblick över energifrågan i världen.
|