Andelen biodrivmedel ökar

 

Samtidigt som den totala energianvändningen minskar i Sverige, ökar energianvändningen inom transportsektorn. Från 1970 till 2009 ökade drivmedelsanvändningen med nästan 70 procent. År 2010 gick 95 TWh energi till transporter, vilket är ungefär en fjärdedel av all energi som användes i Sverige.

Biodrivmedel utgör fortfarande en mycket liten del av energianvändningen inom transportsektorn, knappa 6 procent, men användningen har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet (se bild 4). De biobaserade drivmedel som i dag finns på den kommersiella marknaden i Sverige är biogas, etanol och biodiesel (RME). 

Bild 4. Ökningen av biogasanvändningen bedöms fortsätta. Användningen av biodiesel väntas öka ännu kraftigare. Däremot väntas ökningen av etanolanvändningen avstanna. Källa: Energimyndigheten. * avser FAME och HVO

 

Eftersom fossila bränslen är billigare att ta fram och infrastrukturen för dessa redan är utbyggd, är det svårt för biodrivmedel att konkurrera. Marknaderna för biodrivmedel har formats genom stöd, tullar, forskningsbidrag och olika regleringar, och är alltså mycket beroende av politisk vilja.

Och från politiskt håll vill man öka andelen förnybara drivmedel. EU:s mål enligt det bindande förnybarhetsdirektivet från 2009, är att andelen förnybara drivmedel ska vara 10 procent år 2020.

Marknader för biodrivmedel

Sett ur ett svenskt perspektiv kan man säga att det finns tre marknader för biodrivmedel. En för etanol, en för biodiesel och en för biogas. Förenklat kan man säga att etanolmarknaden är global, biodieselmarknaden regional (EU) och biogasmarknaden
lokal (Sverige). Sverige är det enda landet i EU där man använder biogas som drivmedel, medan Nya Zeeland är det land i världen som har flest stadsbussar som körs på biogas.

Biogas

År 2010 användes i Sverige 59 miljoner m3 biogas (motsvarande cirka 2 TWh). Ungefär 0,72 TWh av detta (36 procent) var drivmedel. Biogasen produceras i Sverige vid sammanlagt cirka 230 rötningsanläggningar.

Totalt inom EU producerades under 2008 cirka 7,5 miljoner ton oljeekvivalenter biogas, varav 1 procent i Sverige. Produktionen av bíogas i EU ökade med 53 procent under tiden 2006-2008. Största biogasproducenterna i EU är Tyskland (49 procent) och Storbritannien (22 procent). Biogas används lokalt i större utsträckning än övriga biodrivmedel.

Etanol

Cirka 400 miljoner liter etanol användes som drivmedel i Sverige 2010. Den största mängden etanol används för låginblandning (5 procent) i vanlig bensin.

I Sverige görs etanol i första hand av spannmål (Agroetanol i Norrköping) eller av rester från massatillverkning (Sekab i Örnsköldsvik).

Sverige är det sjunde största importlandet av etanol i världen. Importen är huvudsakligen sockerrörsetanol från Brasilien.

RME

RME, rapsmetylester, är en biodiesel som framställs av rapsolja. Det är den vanligaste av fettsyrametylestrarna (FAME) i Sverige.

Biodiesel kan även göras av andra vegetabiliska och animaliska oljor.

2009 användes 205 miljoner liter FAME i Sverige, det mesta som låginblandning i dieselbränsle. Cirka 50 miljoner importerades från andra håll i EU.

Biodieselmarknaden har de senaste åren gått från att vara relativt lokal, med produktion i ett fåtal länder och konsumtion i det egna landet, till att få en mer global inriktning med fler producentländer med produktion utifrån olika råvaror.

Råvaran utgör generellt den största enskilda kostnaden i produktionen vilket innebär att förändringar i priset på råvaran får stor betydelse för producenten. 

I Sverige produceras rapsmetylester av Perstorp i Stenungsund och av Ecobränsle i Karlshamn. Båda fabrikerna startades 2006-2007. Under 2008 gjorde Ecobränsle ett produktionsupphåll, delvis på grund av att priserna på raps blivit alltför höga.

RME kan också framställas i mindre skala, till och med på gårdsnivå.

Drivmedel för framtiden

Andra och tredje generationens biodrivmedel är  fortfarande på forskarstadiet. Till andra generationens biodrivmedel, som tillverkas med mer avancerad teknik, hör metanol, DME och syntetisk diesel som kan framställas ur biomassa genom exempelvis förgasning. Att förgasa råvaran ger ett större utbyte av drivmedel, och innebär alltså att man bättre utnyttjar åkerarealen och skogstillgången i Sverige.

Till den tredje generationens drivmedel räknas vätgas, gärna i kombination med bränsleceller. Vätgas kan framställas från många olika råvaror bland annat av förgasad biomassa och av biogas.

Argumenten för andra och tredje generationens biodrivmedel är att de går att producera mer miljövänligt, och att de inte konkurrerar med livsmedel. Men ännu så länge har lönsamheten inte blivit tillräckligt stor för att starta produktion i kommersiell skala. Dessutom finns det begränsningar och problem även för dessa biodrivmedel som kommer att märkas när produktionen skalas upp.

Se även

Körsträcka per hektar och år

Tekniska data för drivmedel

Miljofordon.se
Nationell portal för miljöfordon och miljöanpassade drivmedel

Miljöbilar.net
Sajt om olika sorters miljöbilar


Lästips

Förnybara drivmedel från jordbruket - etanol, biodiesel, biogas 
Rapport från Jordbruksverket, 2011

Nya bränslen och risker för brand och explosion SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut erbjuder utvärdering av risker och hur man undviker dessa.

Hållbara drivmedel - finns de?
Rapport från Lunds universitet och BilSweden.

Transportsektorns energianvändning  Statistik från Energimyndigheten

Grön traktor - alternativa drivmedel för det ekologiska jordbruket
Rapport från JTI - institutet för jordbruks- och miljöteknik

 

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2011-11-03
Skriv ut
7978249