All näring finns kvar i rötresten

I stort sett all den näring som fanns i det material som lades i rötkammaren finns efter biogasprocessen kvar i restprodukten, rötresten. Den är alltså ett värdefullt gödselmedel.

Näringsinnehållet i rötresten varierar bland annat utifrån vilket substrat som har rötats, vilken typ av biogasprocess som har använts och hur länge substratet har varit i rötkammaren.

Rötning av gödsel minskar övergödning

Spridning av rötrest

 

Att röta stallgödsel och sprida rötresten på åkrarna istället för att använda gödseln direkt ger flera fördelar. När gödsel rötas omvandlas, eller mineraliseras, en stor del av det organiskt bundna kvävet till ammoniumkväve som växterna då lättare kan ta upp. Att röta gödsel medför alltså att urlakningen av kväve från jordbruksmarken blir mindre. Därmed minskar övergödningen av vattendragen. Det högre ammoniuminnehållet ökar dock risken för ammoniakförluster.

Vid rötningen minskar andelen illaluktande komponenter i gödseln. Man får alltså ett gödselmedel som luktar mindre illa. Rötningen kan också minska mängden ogräsfrö och smittspridande mikroorganismer i gödseln.

Rötresterna kan vara antingen fasta eller flytande. Flytande rötrest har ungefär samma torrsubstanshalt som flytgödsel och kan spridas med samma teknik. Beroende på vilket material som rötats ligger ts-halten på mellan 2 och 7 procent.

Biomull till livsmedelsproduktion

Den rötrest som kommer från anläggningar som rötar till exempel gödsel, grödor och rent organiskt avfall från livsmedelsindustrin, kallas ofta biogödsel eller biomull. Den är tillräckligt ren för att användas som gödsel också inom livsmedelsproduktionen.

För att rötresten ska vara godkänd för KRAV-odling måste dock ytterligare krav uppfyllas. Den hygienisering som görs vid många biogasanläggningar, där slakteriavfall värms till 70 grader under en timme, räcker oftast för att fylla kraven. Biogödseln kan miljö- och kvalitetscertifieras. (Certifieringsregler för kompost och rötrest SPCR 120).

Rötslam på energigrödor

Största delen av den biogas som produceras i Sverige kommer från reningsverk där avloppsslam behandlas. Rötresten från sådana anläggningar utgörs inte av biogödsel utan kallas istället rötslam. Rötslam är inte godkänt som gödselmedel på åkermark för livsmedelsproduktion, men kan till exempel användas vid gödsling av energigrödor.

Från större svenska biogasanläggningar transporteras rötrester huvudsakligen ut till lantbrukare med lastbil. Flytande rötrester körs i tankbilar och fasta rötrester i containrar. Rötresten kan också transporteras i pipelines, en teknik som förekommer i Danmark. I Danmark har många lantbrukare dessutom lagt ner ledningar för att transportera rötresten inom den egna egendomen.

Se även

Strategi för biogödsel och kompost
Rapport från Avfall Sverige (2011)

Biogödselhandbok
Avfall Sverige (2010)

Fakta och forskning

Rötrest från biogasanläggningar - användning i jordbruket  (pdf) Informationshäfte från JTI - institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Gårdsbaserad biogasproduktion - en möjlighet för det ekologiska jordbruket  (pdf) Broschyr från Jordbruksverket

Växtnäringseffekter av rötat matavfall i fältförsök med vårsäd (pdf)
Rapport från JTI - institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2012-05-07
Skriv ut
6631325