Salix

Salix (sälg, vide och pil) är ett etablerat biobränsle i Sverige. Flis från salix eldas för att ge värme och el.

Det finns cirka 300 arter av släktet salix på norra halvklotet, varav ett 30-tal i Europa. Men bara några få av dessa lämpar sig för snabbväxande energiskogsodlingar. Energiskog av salix odlas på åkermark i södra och mellersta delarna av Sverige, främst kring Mälardalen och i Skåne. Det är ett snabbväxande trädslag, och flerårigt. Förutom att det används som bränsle, kan det rena marken från tungmetaller och fungera som kvävefälla om den planteras på mark som annars ligger obrukad.

Frosttåliga sorter

Salix började odlas på 1970-talet i försöksodlingar.  Då började man korsa olika salix-arter för att få snabbväxande hybrider. Sedan dess har utvecklingen av växtmaterial gått snabbt. Det finns nu ett tiotal förädlade salix-sorter som ersätter de äldre. Avkastningen har höjts med nära 50 procent under en tioårsperiod och nu finns också frosttåliga sorter för mellersta och norra Sverige.

Odlingen tog fart omkring 1990, i samband med beslutet om omställningen av det svenska jordbruket. Jordbrukare som valde att ansluta sig till omställningsprogrammet fick både omställningsstöd och anläggningsstöd om man planterade salix eller annan energiskog på åkermark. Omkring 15 000 hektar salix etablerades med detta stödprogram.

Efter Sveriges inträde i EU har ett mindre stöd lämnats till plantering av salix. I mitten av 1990-talet odlades cirka 16 000 ha salix, därefter har salixarealen minskat, och omfattar år 2006 drygt 14 000 hektar.

Enligt Jordbruksverkets statistik (2006) tillkommer nu cirka 500 hektar nyodlingar per år.

De som väljer att odla salix, gör det ofta för att de behöver en lämplig gröda som kan odlas på uttagen areal (s k EU-träda). Salix kan vara ett bra alternativ, eftersom det efterfrågas av såväl små som stora förbränningsanläggningar.

Högre täckningsbidrag än för spannmål

Salix har inte blivit någon populär energigröda bland odlarna, trots att den har ett kalkylerat täckningsbidrag som är högre än för spannmålsgrödor. Det kan finnas flera orsaker till detta. En är att grödan är förknippad med hög återställningskostnad av åkermarken när odlingen bryts, p g a livskraftiga rötter som måste rensas bort om man vill återgå till spannmål. En annan att den högväxande energiskogen förändrar landskapsbilden.

En salixodling skördas med 3-5 års intervaller och har en livslängd på 20-30 år från plantering till avveckling.

 

Se även

Slam ger salixvinst
Reportage på Bioenergiportalen

Salix i egen regi
Reportage på Bioenergiportalen

Salixlitteratur
Länkar på Bioenergiportalen

 

Länkar

Jordbruksverkets sajt  finns kalkyler för salixodling, webbutbildning och en handbok om salixodling.

Investeringsstöd för plantering av energiskog Jordbruksverket

 

Film

Lyssna på föredrag om salix på Jordbruksverkets You-tube-kanal Salixodlarutbildning

 

Salixaktörer

Lantmännens företag Agroenergi har länge dominerat marknaden för salixproduktion i Sverige. I slutet av år 2010 sålde Lantmännen sin salixverksamhet till Salix Energi Europa.

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2014-04-14
Skriv ut
6751679