Vallgrödor

Vallgrödor, både gräs och baljväxter, är de energigrödor som hittills har rönt störst intresse för framställning av biogas i Sverige. Vallgrödor ger förhållandevis stor avkastning, vilket är viktigt om produktion av biogas från grödor ska löna sig. Vall har också andra fördelar för biogasproduktion. Den kan odlas på de flesta jordar och kan skördas med befintliga maskiner. Att lagra vallgrödor som ensilage är en välutvecklad teknik som ger små lagringsförluster.

Ger mycket gas

Vallgrödor ger också förhållandevis stort gasutbyte. Ett ton vall ger cirka 95 kubikmeter metan. För att producera 1GWh krävs en odlingsareal på 50 hektar. Ur biogassynpunkt är det bra om vallen har liknande näringsinnehåll som en fodervall.

Odling av vallväxter för biogasproduktion kan ge flera vinster för lantbrukaren. Att låta flerårig vall ingå i växtföljden ökar mullhalten och förbättrar markstrukturen, vilket i förlängningen ger ökade skördar. Med vall i växtföljden minskar risken för växtsjukdomar och därmed också behovet av bekämpningsmedel.

Bättre än gröngödsling

I den rötrest som blir kvar efter avslutad rötningsprocess finns i stort sett alla näringsämnen kvar, vilket innebär att rötresten är värdefull som organiskt gödselmedel för ekologisk odling. Om vallen innehåller kvävefixerande arter som klöver kommer också rötresten att innehålla mer kväve. Jämfört med konventionell gröngödsling innebär tillgången på rötrester att gödseln kan fördelas mer kontrollerat.

Till skillnad mot annat material som ofta rötas (flytgödsel och livsmedelsavfall) innehåller vallgröda mycket fibrer. För att underlätta omblandningen och produktionshastigheten av gas behöver grödorna sönderdelas ordentligt. Att enbart röta vallgröda kan innebära att processen blir instabil — problem som minskas om grödan rötas tillsammans med till exempel gödsel.

Vall i gårdsanläggningar

I Sverige har vallgröda testats i ett fåtal gårdsanläggningar. Under 2005 startades också ett projekt, Växtkraft i Västerås, där vallgrödor samrötas med källsorterat avfall. Växtkraft ägs av det kommunala avfallsbolaget VAFAB, Mälarenergi, LRF och tre vallodlande lantbrukare. Systemet i Västerås bygger på att lantbrukarna anlägger och sköter vallen. Bolaget Växtkraft står för utsädet och ansvarar för skörd och leverans av grödan som lagras som slangensilage vid anläggningen. Lantbrukarna får betalt för vallen ”på rot” men är skyldiga att ta emot och betala för sin del av rötresten.

Se även

Om biogas  på Bioenergiportalen

Länkar

Växtkraft 
Biogasföretag ägt av VafabMiljö, Mälarenergi, LRF och tre lantbrukare i Västerås.

Svenska vallföreningen

Fakta och forskning

Biogas ur vallgrödor  (pdf)
Rapport från JTI - institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Lantbrukets produktionsekonomi vid anslutning till biogasanläggning  (pdf)
Rapport från LRF-konsult.

 

 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2012-05-07
Skriv ut
6631338