Odling av hampa

Hampan trivs bäst på luckra, väl dränerade jordar med hög mullhalt. Jordstrukturen är av stor betydelse vid själva etableringen av grödan eftersom hampan är mycket känslig för såväl för mycket som för litet vatten under de tidiga faserna av tillväxt. De första sex veckorna är det viktigt att det finns tillgång till vatten för att tillväxten ska bli bra. Brist på vatten under en längre period gör att längdtillväxten avslutas i förtid.

Narkotisk halt påverkar sortval

 

Inom EU är det endast vissa sorter av hampa som är tillåtna att odla. Ett kriterium är att THC-halten (den narkotiska substansen) inte får överstiga 0,20 procent. På Jordbruksverkets lista över godkända sorter för år 2006 var antalet 30 stycken.

De flesta sorter som finns tillgängliga idag har förädlats för fiberanvändning. Målet har då varit en hög stamskörd med stor andel fibrer, där naturligtvis även kvaliteten på fibern haft stor betydelse. Det finns också sorter som tagits fram för att ge en stor fröproduktion, exempelvis den finska sorten Finola. Denna är betydligt mer lågväxande än fibersorterna. Någon förädling med mål att få fram sorter med hög avkastning lämpliga för förbränning har inte skett. Eftersom målet vid odling av hampa som energigröda i första hand är en stor mängd biomassa, är det för detta ändamål huvudsakligen fibersorter som är aktuella.

Hög avkastning kräver mindre utsäde

Vid traditionell hampaodling för fiberändamål används relativt stora utsädesmängder på 50-140 kg/ha. När man enbart är ute efter hög avkastning, kan dock en betydligt mindre utsädesmängd användas. Ett minskat antal plantor per ytenhet innebär emellertid också att man får större och kraftigare plantor, vilket i hög grad kan försvåra den maskinella skörden. Ett glesare bestånd medför dessutom att förmågan att konkurrera med ogräs minskar, vilket kan göra det svårt att undvara användningen av herbicider. Av dessa skäl bör utsädesmängden inte understiga 20-25 kg per hektar vid odling av hampa till biobränsle.

Som vid all växtodling måste tillförseln av olika näringsämnen ske med hänsyn till aktuell näringsstatus i den jord där hampan ska odlas. Generellt sett anses hampan ha ett stort behov av näringsämnen, särskilt när det gäller kväve, kalium och kalcium. På de flesta jordar kan en kvävegiva på 100-125 kg per hektar vara lämpligt.

Bekämpningsmedel behövs inte

I väl etablerade odlingar av fiberhampa blir beståndet mycket tätt, vilket effektivt minskar mängden ogräs. Normalt sett behövs ingen som helst ogräsreglering i de högväxande sorterna. Hampan anses därför vara en mycket effektiv ogräsbekämpare och därför en intressant gröda särskilt för ekologiskt jordbruk

För närvarande behövs normalt sett ingen insats av bekämpningsmedel varken mot sjukdomar eller skadegörare vid odling av hampa. Detta kan delvis bero på att hampa för närvarande odlas i så ringa omfattning. En ökad odling kan i framtiden medföra att bekämpningsåtgärder kan bli aktuella i vissa områden.

 

THC-halt

Mängden av den narkotiska substansen tetrahydrocannabinol.

 
 
 
 
Se även

Odling av hampa  Information om regler
och gårdstöd från Jordbruksverket

Fakta och forskning

Multifunktionell industrihampa för norra Sverige (pdf)
Rapport från SLU-BTK

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2009-11-10
Skriv ut
6631340