Förbränning av rörflen

Rörflen som skördats på våren och hanterats på rätt sätt är ett väl fungerande bränsle, som brinner bra och fullständigt. Rörflen kan eldas antingen i lös form eller som pellets/briketter.

Någon storskalig förbränning av rörflen sker inte i Sverige, men det pågår flera projekt. Umeå energi och Skellefteå kraft deltar exempelvis i projektet Bioenergigårdar i ett nytt landskap, där energibolagen köper rörflen av odlarna och bränner i sina kraftvärmeverk. I Finland förekommer mer kommersiell eldning av rörflen i kraftvärmeverk.

Mix av bränsle brinner bäst

Till värmeverken anländer rörflenen antingen som balar eller i lös hackad form. Rörflensbalarna krossas eller rivs sönder och rörflenen blandas sedan med flis, bark och torv till en bränslemix som fungerar i pannorna, som oftast är utformade för trädbränslen. I halmpannor går det att elda rörflen utan inblandning av andra bränslen, men erfarenheterna på det området är begränsade.

I mindre pannor fungerar det att elda förädlad rörflen, alltså pellets eller briketter. Precis som andra stråbränslen är rörflen askrikt, och har 15-20 gånger högre askhalt än träpellets och mer än dubbelt så hög askhalt som skogsbränsle. Detta ställer höga krav på förbränningsutrustningen. Pannorna bör ha automatisk uraskning och gärna också automatiskt rensning av panntuber.

Sintrar mindre än andra stråbränslen

Askhalten varierar dock mycket beroende på var rörflenen odlats. Lägst askhalter (2 procent) har gräs som odlats på mullhaltig jord, högst är halterna för rörflen som växt på styva lerjordar (10 procent).

Jämfört med andra stråbränslen som halm, har vårskördad rörflen en relativt hög asksmältpunkt. Smältpunkten är också högre än för trädbränslen. En hög smältpunkt är positivt ur förbränningssynpunkt eftersom det minskar problemen med sintring. Smält (sintrad) aska är mycket svår att få bort ur pannan och försämrar verkningsgraden.

Näringsrik aska

Rörflen innehåller betydligt högre halter svavel, kväve och klor än träpellets och skogsbränsle. Utsläppen av kväveoxider och svaveloxider blir därmed också högre vid förbränning. Rörflen innehåller också mer klor än skogsbränsle. Höga halter av klor ökar risken för korrosion i pannan.

Rörflensaska består till övervägande del av kisel men den innehåller även näringsämnen som kalium, kalcium, magnesium, fosfor och spårämnen. Askan bör alltså föras tillbaka till odlingen. Undantaget är flygaskan som innehåller höga halter av tungmetaller.


 

Se även

Bränsledata 
Tabell, olika råvaror

Fakta och forskning

Energiproduktion från rörflen (pdf)
Handbok för el- och värmeproduktion. BTK/SLU (2008)

Förutsättningar för användning av rörflensbriketter och hackad rörflen i mindre värmecentraler (pdf) Rapport, SP och ETC (2010)

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna (pdf) Rapport, SLU (2010)

Rökgasbrunn för minimering av stoft och sura komponenter vid småskalig förbränning - vidareutveckling
Rapport från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (2011)

 


 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2011-03-23
Skriv ut
6631342