Förbränning av hampa

Hampans trådiga fibrer kan orsaka problem vid förbränning

 

Hampa eldas inte i någon större skala i Sverige. Mindre partier lös, hackad hampa har dock eldats till exempel hos Visby energi och Mälarenergi. Ett antal proveldningar har också genomförts, bland annat inom nätverket Green 4U. Här har man eldat både lös och balad hampa. Hampan sägs brinna bra, men de starka och långa fibrerna kan skapa problem i matningssystem.

Enligt de bränsleanalyser som gjorts har hampa ett något högre värmevärde (5,3 MWh/ton ts) än andra åkerbränslen som halm (5 MWh/ton ts) och spannmål (4,7 MWh/ton ts).

Mycket aska ger risk för sintring
Jämfört med trädbränslen har hampa hög askhalt. Men askhalterna kan variera kraftigt (1,6 - 6,3 % av torrsustanshalten) och är därför inte alltid högre än för andra åkerbränslen som halm och spannmål. Den höga askhalten kan innebära en risk för att askan smälter, sintrar, i pannan.

Färsk hampa innehåller höga halter av kalium, natrium och klor. Ämnen som är kända för att ge problem med sintring och korrosion vid förbränning. Vårskördad hampa, där plantan alltså torkat och fällt bladen, innehåller mindre sådana ämnen.

Bränsleanalyser genomförda vid vid SLU i Umeå (Enheten för biomassateknologi och kemi, BTK) visar att hampa som odlats på lätta, mullrika jordar har bättre förbränningsegenskaper än hampa som växt på lerhaltig mark. Hampa från mullhaltiga jordar har en lägre askhalt och en högre asksmälttemperatur.

Jordtypens påvekan på hampans bränsleegenskaper ska undersökas ytterligare i ett projekt vid BTK. Projektet innefattar också studier av hur skördetid, hampasort och skördeteknik påverkar bränsleegenskaperna.

Se även

Askhalt och effektivt värmevärde för några biobränslen
Värmeforsk

Green4U

Multifunktionell industrihampa för norra Sverige (pdf) Rapport, BTK-SLU.

 BTK-SLU 

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2009-09-03
Skriv ut
6631333