Hantering av aska

Askspridning med kalkspridare

 

Aska innehåller nästan all den näring som fanns i det ursprungliga bränslet, utom kväve som försvinner i rökgaserna. Aska från rena biobränslen, som åkerbränslen och skogsbränslen, bör därför tas tillvara. Den är ett värdefullt gödselmedel om den sprids på åkern eller i skogen. När askan återförs sluts naturens kretslopp.

I Sverige produceras drygt 1 miljon ton askor varje år. I dag återförs ungefär 1 procent, men 5-9 procent av askorna har sådan kvalitet att de skulle kunna återföras. Askor som av olika skäl inte kan föras tillbaka till markerna kan istället användas vid mark- eller vägbyggen, eller för att täcka deponier. Bara en tiondel av askorna är farligt avfall.

Askspridning – en utmaning

Den aska som hittills återförts i Sverige har i princip spridits i skogsmark, det är ju också därifrån bränslet hämtats. I och med att eldning av åkerbränslen, som halm och spannmål, ökar så växer också behovet av kunskap om hur aska ska spridas på jordbruksmark, och vilka effekter askan har på grödorna.

Åker till åker

Aska från energigrödor bör återföras till samma åkermark där grödorna vuxit. Givorna ska motsvara uttaget.

De försök med askspridnig på åkermark som gjorts i Sverige visar att aska kan vara problematisk att hantera. Det är svårt att sprida askan jämt och givorna riskerar att bli för stora. Om askan blandas med slamformigt material som gödsel eller rötrest från en biogasanläggning går spridningen lättare.


Se även

Askprogrammet Värmeforsks forskningsprogram om askanvändning.

Svenska energiaskor
Branschorgan för miljöriktig användning av askor.

Forskning

Aska från halm och spannmål  - kemisk sammansättning, fysikaliska egenskaper och spridningsteknik.
Rapport från JTI - institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2012-12-04
Skriv ut
6568713