2008-03-04

Stålkossa jäser
biogas på Plönninge

Att sköta en rötkammare är inte svårare än att producera köttdjur. Det hävdar Lars Hollman som förestår biogasanläggningen på Plönninge bioenergicentrum. Det är ett kunskapscentrum som vill visa på den nytta och de möjligheter som finns för lantbrukare inom bioenergiområdet.

Rötkammaren på Plönninge
rymmer 275 kubikmeter substrat.

– I en rötkammare pågår en anaerob process precis som i vommen på en ko, den måste matas kontinuerligt och man bör inte ändra foderstaten, då störs processen. Fast en rötkammare är faktiskt bättre för miljön än en ko – den läcker inte metan, säger Lars Hollman, som arbetat på biogasanläggningen vid Plönninge naturbruksgymnasium i Harplinge sedan byggstarten.

I maj 2003, efter år av förstudier, sattes spaden i jorden för biogasprojektet. I december samma år började man fylla rötkammaren, ett arbete som tog en månad. Efter ytterligare en knapp månad hade temperaturen nått rätt nivå (25-40 grader) för att den mesofila biogasprocessen skulle starta. 

– Den 27 januari 2004 klockan 11.06 tändes facklan för första gången, säger Lars Hollman.

Biogasen snart fordonsbränsle

Pannan på 80 kW.

 Facklan förbränner den gas som inte kan tas tillvara. Under perioder har facklan tänts alltför ofta eftersom man haft en del svårigheter att styra gasproduktionen efter pannans kapacitet. Pannan är i princip en vanlig villapanna på 80 kW vars brännare bytts ut mot en gasbrännare. Gasen täcker under vintern knappt en tiondel av skolans värmebehov.

I framtiden får dock skolan klara sig utan värme från biogasen eftersom Plönninge bioenergicentrum ska satsa på en anläggning för uppgradering av rågas till fordonsgas. Uppgraderingsutrustningen klarar att rena 15 kubikmeter biogas i timmen, lika mycket som rötkammaren producerar. Det motsvarar ungefär 150 liter bensin eller diesel. 

– Vi kommer inte att sälja fordonsgasen, men håller på att upphandla gasfordon. Region Hallands biogasfordon ska också tanka på skolan, säger Lars Hollman.

Klimp-bidrag utvecklar anläggningen

Uppgraderingsanläggningen har konstruerats av företaget Biorega, och en liknande anläggning finns sedan ett par år på Öknakolan utanför Nyköping. Plönninge bioenergi har beviljats Klimp-pengar för projektet. Klimp-pengarna står för halva investeringen på 3 miljoner kronor, resten skjuter Region Halland, som äger Plönningeanläggningen, till.

Torra substrat fylls på via blandningstanken.
Foto: Plönninge bioenergicentrum

Plönninge har också fått bidrag för att investera i en inmatningsutrustning som ska göra det enklare att röta torrare material, däribland hästgödsel. I nuläget matas rötkammaren huvudsakligen med flytgödsel från skolans 80-tal kor. Till det kommer kasserad rapskaka, dåligt ensilage, frityrfett samt rester av frukt- och grönsaker som hämtas från butiker i Halmstad. 

– Pumparna klarar bara att mata in material med en TS-halt lägre än 10 procent. Idag använder vi en primitiv metod för att mosa frukten, vi kör helt enkelt över den med en traktor så att den får samma konsistens som barnmatspuré, säger Lars Hollman.

Plönninge bioenergi - ett samarbetsprojekt 

Genom att installera en anläggning som sönderdelar substraten och mixar dem med rötrest som tas från rötkammaren får man ett pumpbart substrat med högt energiinnehåll. Utrustningen kommer att kosta runt 450 000 kronor.

Hittills har cirka 5,5 miljoner kronor investerats i Plönninges biogasanläggning, oräknat den planerade uppgraderingsanläggningen och inmatningsutrustningen. Det är betydligt mycket mer än vad en biogasanläggning på gårdsnivå vanligen kostar. Men så är Plönninge också en utbildnings- och demonstrationsanläggning.

I Plönninge bioenergicentrum samarbetar olika aktörer, Region Halland, Hushållningssällskapet, LRF, LRF-konsult och Högskolan i Halmstad. Tillsammans täcker man in olika perspektiv: marknad, utbildning och rådgivning samt forskning och utveckling. I anläggningen kan olika tekniker testas i praktiken, och anläggningen visas ofta upp i rådgivnings- och studiesyfte.

Lyxig rötkammare som kostar

 

 – Så här elegant och tjusig bygger man inte en anläggning på en vanlig gård. Jag uppskattar att det skulle gå att bygga en gårdsanläggning med samma kapacitet för cirka 1,5 miljoner kronor. En stor del av det som krävs har ju bonden ofta redan på sin gård, med undantag för rötkammaren, säger Lars Hollman.

Rötkammaren på Plönninge är en Neuro-silo med emaljerad insida som klarar den något sura biogasen. Tack vare en 200 mm tjock isolering av stenull krävs förhållandevis lite tillsatsvärme för att driva processen, men rötkammarens volym – 300 kubikmeter – är lite snålt tilltagen tycker Lars Hollman.

– En större volym tillåter längre uppehållstider och då kan man enklare röta energirika substrat med högre TS-halter. Materialet blir också bättre utrötat och mer gas kan tas tillvara.

Svämtäcke fick sprängas bort

Substraten stannar i dag i kammaren cirka 20 dagar, men uppehållstiden borde vara 30-35 dagar för att få ut så mycket gas som möjligt. På Plönninge finns en 1600 kubikmeter stor efterrötkammare där den gas som bildas sedan substratet lämnat rötkammare skulle ha kunnat samlas upp. Rötkammaren skulle dessutom ha fungerat som gaslager. Men efterrötkammaren fungerar inte alls och har i praktiken bara varit i drift ett par dagar. Membranet i taket håller inte tätt och gasen läcker ut.

I brist på ett fungerande gaslager valde man på Plönninge att sänka substratnivån i rötkammaren för att på så vis få plats med mer gas, men det fick ödesdigra konsekvenser. I kammarens topp sitter en propeller som blandar om materialet. Men när nivån sänktes började de översta bladen gå i luften och omrörningen fungerade inte längre ordentligt. Sakta men säkert uppstod ett svämtäcke. 

– Av kammarens innehåll på cirka 200 kubik var hälften hårt som ett stampat jordgolv. Vi fick tillkalla en slambil och spränga bort det ogenomträngliga svämtäcket med hjälp av vatten under mycket högt tryck, säger Lars Hollman.

Myllningsaggregat sparar miljön 

Helst skulle Lars Hollman vilja ha en helt annan utformning på omrörningen.

– Att ha en propelleraxel som hänger fritt från taket fungerar säkert bra vid rötning av slam med en TS-halt på 2-3 procent. Men för oss vore det bättre med en omrörare som satt snett in i kammaren. Det bör också finnas både en djupomrörare och en ytomrörare, som varnar om ett svämtäcke håller på att byggas upp.

Efterrötkammaren fungerar
som rötrestlager.

Biogasprocessen ger varje år Plönninge cirka 4500 kubikmeter rötrest som sprids med konventionell släpvagnsspridare. Vid spridning sommartid hyr man in ett myllningsaggregat för att undvika onödigt ammoniakläckage. Vid rötning omvandlas nämligen ammoniak i gödseln till ammoniumkväve. Ammoniumkväve avgår lättare till luften, men tas också upp lättare av växterna.

Biogas i pipline är framtiden

Om allt går som det ska hoppas Lars Hollman att den nya uppgraderingsanläggningen ska vara i drift redan i höst. Och planerna stannar inte där. (Sedan det här reportaget skrevs 2008 har Plönninge installerat en uppgraderingsanlägging.)

– Vi funderar också på att installera en stirlingmotor och producera el av biogasen. Då skulle vår anläggning visa på samtliga användningsområden för biogas; värme, el och fordonsbränsle, säger Lars Hollman som hoppas att planerna på att införa ett investeringsstöd för produktion av gårdsbaserad biogas blir verklighet. 

– Biogas är en form av förnybar energi som har framtiden för sig. Jag är övertygad om att vi snart får se minst ett exempel i södra Sverige där ett antal gårdar gått samman om en gemensam uppgraderingsanläggning dit gasen transporteras i pipelines.

Se även

Fakta om biogasanläggningen på Plönninge.

Fakta om uppgradering av biogas.

Forskning

Gårdsbaserad biogas på Plönninge naturbruksgymnasium (pdf)
Förstudie från JTI – institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Plönninges biogasverksamhet kan säljas Nyhet 2011-12-01

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2013-08-12
Skriv ut
6276026