Bästa energin är den vi inte använder

Fossil energi eller kärnkraft eller bioenergi? Den billigaste och bästa energin är ”negawatten”, den energi vi inte använder!

När man ställer om från olja till pellets i värmepannan, från diesel och bensin till RME, etanol och biogas i bilen, tar el från ett vindkraftverk eller från ett biokraftverk – då frigör man sig från det fossila bränsle som påverkar klimatet negativt.

Marken ska räcka till både energigrödor ...

 

 ... och till föda åt djur och människor.

 

Men biobränslen finns inte i oändlig mängd. Jordens odlingsbara arealer måste räcka till både livsmedel och bränslen. När allt fler får råd att skaffa sig bekvämlighet och jordens befolkning ökar, ökar också konkurrensen om energi och biobränslen.

Framtidens energi blir dyr
Framtidens energi kommer därför att bli dyr. För att vi ska få en trygg energiförsörjning krävs att vi använder energin mer effektivt och minskar vårt energibehov.

Att vi kan minska vår energianvändning radikalt genom att energieffektivisera – det är energiexperter, konsulter och forskare överens om. Hur mycket energianvändningen kan minska, finns det dock skilda uppfattningar om.

I Energimyndighetens energieffektiviseringsutredning ”Vägen till ett energieffektivare Sverige”, anges det vara möjligt att spara 44−48 TWh genom energieffektivisering till år 2016. Det motsvarar 12-13 procent av den energi vi använde i Sverige 2009.

Andra, som till exempel energikonsulten Sweco, anser att energianvändningen i Sverige nästan skulle kunna halveras till år 2030 – med bibehållen välfärd. 

Styrmedel – piska och morot
Styrmedel är ett sätt för samhället att styra åt ett bestämt håll i viktiga frågor. Styrmedlen kan uppfattas som piska (skatter, regler och gränsvärden) eller morot (stöd och rådgivning). När det gäller styrmedel för energieffektivisering, bidrar de till att prissätta energislöseri och att uppmuntra till energibesparing.

De styrmedel som (juni 2011) främjar energieffektivisering är bland andra energiskatter, koldioxidskatter och Energimyndighetens energikartläggningscheckar. En morot är möjligheten att söka stöd för energieffektiva investeringar i Jordbruksverkets Landsbygdsprogram.

Annat kan motverka energieffektivisering, såsom viss återbetalning av energi- och koldioxidskatter. Eftersom samhället vill styra mot ökad energibesparing, så kommer återbetalningen att gradvis minskas fram till 2015.

Energieffektiv politik
Den energi- och klimatpolitik som förs i Sverige 2011 utgår från EU:s så kallade Energitjänstedirektiv från 2006. Direktivet kräver att EU:s medlemsstater sätter mål för effektivare energianvändning på minst 9 procents energieffektivisering till år 2016.

Utifrån det rådande direktivet har Sveriges riksdag beslutat att vi ska minska vår energianvändning med 9 procent fram till 2016 jämfört med genomsnittet för 2001-2005.

Sverige har också satt upp ett mål om att minska energianvändningen i bostäder och lokaler med minst 20 procent till 2020 och med minst 50 procent till 2050, i förhållande till 1995.

För att uppnå dessa mål – och för att klara av att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi – har Sverige infört ett femårigt energieffektiviseringsprogram för 2010-2014 med 300 miljoner kronor per år. En del av dessa pengar används till Energimyndighetens energikartläggningscheckar.

Målen och verkligheten
Hur kommer det att gå med energieffektiviseringen i praktiken? Hur mycket kommer Sveriges energianvändning att minska? Det ligger naturligtvis en osäkerhet i att beräkna framtida energianvändning, eftersom det innebär att man måste försöka förutse hur individer och gruppers värderingar och beteenden ska utvecklas i förhållande till priser och tillgång på energi.

Energieffektivisering är delvis en fråga för den enskilde medborgaren och för det enskilda företaget, eftersom energieffektivisering är ett sätt att sänka sina energikostnader och öka sina konkurrensmöjligheter.

Men ett övergripande syfte på global nivå med att energieffektivisera, är att hushålla med energi och med jordens resurser, att minska de miljöpåverkande utsläppen och att sänka energikostnaderna för att få råd med trygg energiförsörjning.

Sett ur det perspektivet krävs att många energieffektiviserar för att resultatet ska bli bra, och att inte resursstarka grupper i samhället fortsätter att öka sin energikonsumtion, så att effekterna av allt energieffektiviseringsarbete äts upp.

Energieffektivisering
på Bioenergiportalen

Energieffektivisering innebär att samma nytta kan uppnås med mindre mängd energi.

Energibesparing innebär att man efter en åtgärd totalt sett använder mindre energi än tidigare.

På Bioenergiportalen används uttrycket ”energieffektivisering” för att beskriva allt som leder till att den totala energianvändningen minskar.

 

Energieffektivisering på 3 nivåer

  1. Ändra beteende och rutiner (kräver inga investeringar!)
  2. Byt till energieffektivare utrustning (räkna på hur mkt du kan investera utifrån vad du kan spara)
  3. Byt system (kräver större investeringar, och görs i samband med om- eller nybyggnad)

6 skäl för att energieffektivisera

  1. Energikostnaderna sjunker
  2. Sänkta energikostnader ökar konkurrensmöjligheterna
  3. Lägre energibehov gör det lättare att klara stigande energipriser
  4. Lägre energiförbrukning minskar klimatproblem (fossila bränslen orsakar utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatet)
  5. Mindre behov av ny energitillförsel minskar behovet av kärnenergi, av importerad energi och ger tryggare energiförsörjning
  6. Energi är en globalt begränsad resurs som vi alla måste hushålla med

Länkar

Förnybart.nu
Initiativet för förnybar energi och energieffektivisering. Upprop till företag, organisationer och föreningar

 

Lästips

Förnybar energi och energieffektivisering - Potential för 2020
Rapport från Förnybart.nu, 2009

Halva energin - hela välfärden 
Faktaunderlag till Naturskyddsföreningens konferens. Rapport från Sweco, ett internationellt teknikkonsultföretag med bas i Sverige.

Näringslivets energirapport
Bygger på attitydundersökning med ledare på Sveriges 500 största företag och med läsare av Veckans Affärer

Vägen till ett energieffektivare Sverige 
Slutbetänkande av Energimyndighetens energieffektivseringsutredning, 2008. Ett förslag till hur EG:s energieffektiviseringsdirektiv ska genomföras i Sverige.

En sammanhållen energi- och klimatpolitik (energidelen)
Proposition från regeringen (Miljödepartementet), utifrån Energimyndighetens slutbetänkande Vägen till ett energieffektivare Sverige. Antogs av riksdagen juni 2009


En sammanhållen klimat- och energipolitik (klimatdelen)
Proposition från regeringen (Miljödepartementet), utifrån Energimyndighetens slutbetänkande Vägen till ett energieffektivare Sverige. Antogs av riksdagen juni 2009 

EG-direktivet om energieffektivisering, även kallat Energitjänstedirektivet

Bookmark and Share
Senast uppdaterad: 2014-04-15
Skriv ut
5998253